Det är något unikt med Jämtland som svenskt landskap. När du besöker Jämtland för första gången blir detta säkert upplevt. Här vajar en grön, vit och blå flagga med en svart cirkel istället för den svenska flaggan. Sen finns det ett eget språk i Jämtland, en tvåspråkig nationalsång och faktiskt en egen president.
Hur kommer det sig att Jämtland påminner om en republik? I den här artikeln går vi på djupet med republiken Jämtland. Vad berättar historien och vilken betydelse har republikkänslan för jämtarna?Här ger vi dig svaren!
Jämtlands historia
Den jämtländska republikanska historian går långt bak i tiden. Närmare bestämt till så tidigt som år 874 då starten av en 300 år lång självständighet tog sin början. Det finns faktiskt direkta anor från vikingatiden i jämtarnas historia. När sedan Sverige, Norge och Danmark gjorde upp om territorium och riken tog Jämtlands tid som officiell republik slut.
Sett till den mer moderna historien får vi gå tillbaka till 60-talet då sammanslagningen av Jämtland och Västernorrland var på tapeten. Något jämtarna gjorde motstånd till och de utropade Jämtland till en republik. Den folkkära skådespelaren Yngve Gamlin från Strömsund blev i samband med detta utropad till republikens president. Han satt på presidentstolen under två decennier; från 1963 fram till 1983.
Efter Gamlin tog sedan underhållaren Jan “Moltas” Eriksson, med anor från jämtländska Ragunda, över som president och detta med tydlighet då även en flagga skapades. Flaggan fick färgerna grön, vit och blå 
samt en svart cirkel i mitten. Det blåa fältet skapades som en symbol för landskapets himmel, det vita fältet för Härjedalens fjäll samt det gröna fältet för skogarna i Ragunda. Det var ett medvetet val att göra flaggan helt skild från de klassiska skandinaviska flaggorna med kors.
I samma anda skapades även en nationalsång, vilken hade sitt ursprung från en sång som skrevs redan 1931. Sången fick nytt liv med en jämtländsk text skapad av Bo Oscarsson och PG Norman. Nationalsången och republikens egna flagga var ett faktum i samband med att Moltas blev Jämtlands president.
Från 1989 har vissångaren och trubaduren Ewert Ljusberg varit Jämtlands president. Han kommer ursprungligen från Hede i Härjedalen. Ljusberg är bland annat skapare av den berömda Jamtelagen som en direkt motreaktion till Jantelagen. Ett exempel på utdrag ur Ljusbergs version av Jantelagen är följande:
“Du skall inte döma andra för att de heller inte begriper bättre.”
Sedan bildandet av den Jämtländska republiken har jämtarna en tradition i att samlas på Stortorget i Östersund varje år. Där hålls det klassiska presidenttalet till folket. Ett tal som senast hölls i samband med den populära stadsfestivalen Storsjöyran. Då talade Ewert Ljusberg för trettionde gången till sin jämtländska “familj”. Där mötte han folkets jubel och fick hyllande plakat med orden “ljuva jämtar”. Nu är frågan hur länge till Ewert Ljusberg sitter på tronen, blir det 30 år till?
