Under medeltiden var Jämtland en bondereplik med eget styre. Faktum är att Jämtlands parlament är ett av världens äldsta. I slutet av 1100-talet blev Jämtland norskt, vilket så varade i närmare 500 år. Det var först i mitten av 1600-talet som Jämtland varit en del av Sveriges rike, närmare bestämt i samband med freden i Brömsebro.
Jämtar blir svenskar
Det var vid freden i Brömsebro som Jämtland avträddes till Sverige. Året var då 1645 och landskapet hade varit en källa till konflikt mellan de nordiska länderna under lång tid. Under den första tiden som “svenskt” fanns en komplicerad relation mellan jämtar och svenskar. Hos den svenska krigsledningen fanns en stark misstro mot befolkningen i Jämtland på grund av den tidigare norska tillhörigheten. Samtidigt skulle norrmännen anfalla från väst med syftet att ta tillbaka sitt förlorade landskap, något som jämtarna vid den tiden såg som en befrielse. Anfallen ledde först till att Jämtland togs tillbaka för att slutligen åter tillhöra Sverige genom Henrik Horns skyddsarmé i Norrland.
Jämtland i modern tid
År 1699 fick jämtarna sitt svenska medborgarskap, men den jämtska traditionen med självstyre fortsatte att hållas vid liv. Det var Gustav III som utnämnde Östersund till att bli landskapets första stad. Året var då 1786 och det skulle dröja ett sekel innan industrialiseringen tog fart i Jämtland med bland annat Mellanriksbanan samt skogsindusterierna.
I modern tid har Jämtland avfolkats kraftigt sedan 50-talet, men Östersund fortsätter dock att vara en pulserande stad med cirka 50 000 invånare. Jämtarna är trots den minskade befolkningen än idag ett patriotiskt folk med stor kärlek till sin hembygd. Den militära närvaron var stark i Jämtland ända fram till 2005 då försvarets samtliga regementen lades ned.