Jämtland har i tider varit ett landskap med stark patriotism och ett enat folk. Det finns anor redan från vikingatiden när det gäller Jämtlands självständighet. Från omkring 1100-1200-talet lydde Jämtland under Norge för att från mitten av 1500-talet tillhöra Danmark. Freden i Brömsebro 1645 innebar vidare att Jämtarna fick finna sig i att lyda under den svenska flaggan.
Nationaldagen
Den 12 mars är Jämtlands “nationaldag”, vilken har sitt ursprung redan från 900-talet. Under den vecka som den 12 mars inföll möttes då Alltinget (Jamtamot) på Frösön. Det hölls samtidigt en marknad där bönder möttes för att byteshandla varor och annat. Därav h
ar datumet blivit ett viktigt minnesmärke i den jämtländska historian.
Någon jämtländsk flagga fanns inte förrän befrielserörelsens vindar tog vid på 1960-talet och den fiktiva republiken Jämtland utropades. Det var när Jan “Moltas” Eriksson tog över posten som Jämtlands president som landskapets flagga hissades. Året var 1983 och fanan hissades i samband med att Östersunds stadsfestival Storsjöyran återigen vad vid liv. Med anledning av detta valde man 2018 att flytta själva firandet av Nationaldagen till den 23 juli. Nationaldagen är dock fortfarande den 12 mars.
